Jag skulle kalla mig för en glad amatör i de allra flesta hantverk jag pysslar med. Stickningen är jag i stort självlärd i, samma med virkning. Jag gick en kort täljningskurs en gång. I övrigt är det den där gamla floristutbildningen som bär mig en bra bit in i de nya hantverk jag provar på. Men det där med att spinna har hägrat ett tag, och jag har känt att det inte riktigt är något jag velat prova på själv. Så i helgen tog jag steget och besökte den lokala hemslöjdsföreningens spinnträff.
Det hör till historien att jag har hemskt svårt att våga mig in i nya sociala sammanhang. Det är inga problem när jag väl är varm i kläderna och känner en person eller två, men att kasta mig in i något helt okänt där jag upplever att jag inte har grepp om de sociala spelreglerna tar emot något enormt. För ett par år sen stod jag faktiskt precis runt hörnet när det var en hantverksträff på länsmuseet, stickningen nerpackad i väskan och andfådd av att ha traskat upp för stentrapporna till rummet där de höll till. Men där tog det stopp. Jag stod där säkert ett par minuter och lyssnade på rösterna, men jag vågade inte gå runt hörnet och gå in. Det sved ordentligt när jag till slut vände om och gick tillbaka till bilen igen.
Visst låter det löjligt? Det tycker jag i alla fall. Men när jag står där känns det inte så löjligt. Men i helgen vågade jag kliva in, och det första jag hasplade ur mig var att jag tycker det känns jobbigt med nya situationer. Det är bra att våga, oavsett vad det handlar om. Och denna gång var det precis så roligt som jag hade föreställt mig att det skulle vara.
Det som syns på bilden är de allra första 30 grammen garn jag spunnit. Det är ojämnt och säkert både övertvinnat och undertvinnat samtidigt, men det är mitt och jag har gjort det alldeles själv. Som sig bör när man upptäcker en ny hobby är jag nu både på jakt efter kardor och en slända – om jag nu ska göra en själv eller köpa en får vi se. Men det är verkligen inte det sista jag spinner.
I övrigt håller jag på att blocka/våtspänna det senaste alstret. När den torkar ska jag ta lite bilder och skriva en rad eller två om den också, för det finns en del att säga både om teknik och mönster. Men det tar vi en annan gång!
Lämna ett svar